Världsaidsdagen 2008

Expressen har haft en massa artiklar om HIV i världen och dess spridning.En stor sorg och förrstämning griper mej när jag läser om barnen i Ukraina,Sydafrika och Thailand.Alla länder som det pågått/pågår adoptioner ifrån och där de barnen blir kvar.Ett fåtal får nya familjer i ett annat land och får på så chans till överlevnad.

Jag funderar allt oftare vad kan jag göra för att göra skillnad?

Jag ser ju skillnaden på mina barn och deras liv.De har ett liv med livskvalite,tillgång till mat,skola,mediciner,omsorg och kärlek och lever ett liv som alla andra.Har inte alla barn samma rätt?Är det inte det som det står i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter?

Men min återkommande fråga är vad jag kan göra för att göra skillnad?

Jag skulle vilja dit och rädda dem alla; ungdomarna i Ukraina som tvingas bo i ruiner,erbjuda en varm trygg famn till barnen i Sydafrika som bor på det överfulla barnhemmet och till flickan från Thailand skulle jag gärna ge ett bidrag så att hon kunde utbilda sej eller starta ett nytt liv på en annan ort.

Ser på mina barn som tillsammans med sin far städar och julpyntar vårt hus.Ett hus fullt med saker som finns i överflöd.Ser på mina barn som tror på en framtid och som har en framtid trots sin HIV.Upplever de andra barnen att de har en framtid? Kan jag bidraga till framtidstro för dem också?

Vad kan jag göra för skillnad? Hur kan jag ge framtidstro till fler barn?

Jag försöker att göra skillnad genom att ge bidrag till olika frivilligorganisationer och här är några tips:

Skänk 50 kr: sms:a UNICEF till 72 900.

Eller gå in på www.unicef.se/aids och hitta ditt sätt att bidra.


http://www.adoptionscentrum.se/portal/page/portal/Adoptionscentrum/17_Vart_bistand/gava

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0