Förebilder
Jag har funderat länge nu och kanske är det bra att Andreas Lundstedt ger HIV ett ansikte.En kille med framgång som vågar stå för sin sjukdom,men jag föredrar andra förebilder.
Som en tjej som fick sin diagnos för ett tag sedan,fast hon var född med den.Som har framtidstro och som studerar på Universitet och lever ett vanligt samboliv,med en vanlig kille med stort hjärta och som är osmittad.Det kallar jag en förebild som heter duga.Jag är verkligen imponerad av den tjejen som ger mej hopp och förtröstan.
En kille jag känner som också vågar utbilda sej på Universitet och som är relativt framgångsrik inom en sport.Han är en positiv förebild för mej och jag känner stolthet och glädje att det går att leva ett normalt liv.Livet är inte slut bara för att man har en diagnos utan värdefullt.
Det är som när Marcus sveper nerför backen i högsta fart och får bästa tiden.Då jublar jag och glädjes åt att han kan leva ett normalt liv,trots eller man kanske ska säja tack vare mediciner.Att han kan tävla och att vi får åka på träningsläger med slalomklubben och ha kul som familj,som vi skall göra. http://www.kabdalis.com/
Det finns mycket att vara tacksam över men främst är jag det för den goda hjälp vi får av sjukvården.Det funkar otroligt bra för våra barn och vi kan alltid få tid på sjukhuset.Att det finns olika former av stöd och att medicinen är gratis!De anpassar tiderna efter barnens skolgång och jag kan tänka vilken tur vi haft.
http://www.ks.se/templates/DivisionStart____71749.aspx?epslanguage=SV
Jag skulle önska att fler barn fick tillgång till det här, att fler vågade satsa på ett barn som testar +.
Som en tjej som fick sin diagnos för ett tag sedan,fast hon var född med den.Som har framtidstro och som studerar på Universitet och lever ett vanligt samboliv,med en vanlig kille med stort hjärta och som är osmittad.Det kallar jag en förebild som heter duga.Jag är verkligen imponerad av den tjejen som ger mej hopp och förtröstan.
En kille jag känner som också vågar utbilda sej på Universitet och som är relativt framgångsrik inom en sport.Han är en positiv förebild för mej och jag känner stolthet och glädje att det går att leva ett normalt liv.Livet är inte slut bara för att man har en diagnos utan värdefullt.
Det är som när Marcus sveper nerför backen i högsta fart och får bästa tiden.Då jublar jag och glädjes åt att han kan leva ett normalt liv,trots eller man kanske ska säja tack vare mediciner.Att han kan tävla och att vi får åka på träningsläger med slalomklubben och ha kul som familj,som vi skall göra. http://www.kabdalis.com/
Det finns mycket att vara tacksam över men främst är jag det för den goda hjälp vi får av sjukvården.Det funkar otroligt bra för våra barn och vi kan alltid få tid på sjukhuset.Att det finns olika former av stöd och att medicinen är gratis!De anpassar tiderna efter barnens skolgång och jag kan tänka vilken tur vi haft.
http://www.ks.se/templates/DivisionStart____71749.aspx?epslanguage=SV
Jag skulle önska att fler barn fick tillgång till det här, att fler vågade satsa på ett barn som testar +.
Kommentarer
Trackback
