HIV och adoption

Ja det är vi det:-)Igår var det vår tur att arbeta med att hjälpa till på plan,med allt från att vara bollkalle till att sälja korvar och biljetter.Det var riktigt roligt att träffa de andra pojkarnas föräldrar i laget och det blev en god stämning när vi arbetade tillsammans.

Vi är ju alltid med när barnen har någon aktivitet eftersom vi vill vara den som lägger om såren,(om olyckan skulle vara framme). Andra kanske ser överentusiastiska föräldrar, som inte kan släppa greppet om sina barn.För vår del handlar det inte om att släppa greppet utan bibehålla familjehemligheten.Det som känns tufft ibland, är att man borde hinna göra annat, men det förblir ogjort.

Å andra sidan har våra barn gott självförtroende och självkänsla för som Rebecka uttryckte det: -" Mamma,du och pappa måste verkligen älska oss mest i hela världen för ni är alltid med när vi gör något och hejar på oss." De upplever oss inte som ett hinder ännu,men när de gör det kommer vi att tona ut oss,fortast möjligt.

En annan sak, det är roligt och underbart att vara förälder och få alla dessa upplevelser, som vi får dela med dem.

Idag skall vi vara körföräldrar och njuta av skönsång och solosång av Sara. Det är kul, att se när de utvecklas som människor och att de vågar ta plats.Sara som skall vara solist idag,hon var en blyg blomma som inte ens vågade vara huvudperson på sin födelsedag.Idag ska hon sjunga för en fullsatt kyrka.Gissa om jag känner mig glad och stolt.Att få vara en del av dessa barns liv gör mig lycklig om och om igen......och att se deras framsteg på livsbanan gör mig varm i hjärtat.