Två rubriker idag om HIV i Aftonbladet / HIV i omvärlden /Gratulationer till nybildade familjer
Idag läste jag ett intressant reserepotage i Adoptionscentrums tidning om Etiopien och en återresa dit.Det som fångade mig egentligen var den biten som handlade om ett besök på ett barnhem för HIV-psoitiva barn och ungdomar som drivs av Missionaires of Charity.De har ca 400 barn boendes där och 3/4 är föräldralösa.Den yngsta är en dag och den äldsta 19 år.De har alltid olika volontärer där och jag blir lite intresserad och funderar på hur jag skulle kunna hjälpa till? Kommer nog att återkomma om det.
Fakta 720 000 Föräldralösa barn i Etiopien
720 000 barn har blivit föräldralösa på grund av AIDS-epedemin och ca 200 000 barn lever med HIV/AIDS enligt UNICEF och ungefär 7 % av den vuxna befolkningen lever med med det. HIV-infekterade barn diskrimineras och stigmatiseras,stöts ut ur samhället och nekas ofta skolgång.
Svenska SIDA stöder The Mother Theresa Home for HIV-positive Children.SIDA och Unicef försöker också genom samarbete med etiopiska organsiationer ge föräldralösa barn ett bättre omhändertagande.
Jag vill också hjälpa till!Återkommer när jag vet mer!
Det fanns även en liten notis i tidningen om att AC nu har placerat barn med känd HIV i nya familjer under 2007! Jag vill passa på att gratulera alla nybildade familjer!Om man vill veta mer hänvisar de till adoptionskonsulenterna på Adoptionscentrum.
Jag reagerade också på rubrikerna. Är så trött på sådana negativa hivreaktioner. Det verkar som att vi människor liksom måste ha något att vara rädd för hela tiden. Förr i tiden var det trollen, nu är det hivsmitta. Larvigt!
Jag är inte lika odelat positiv till att AC förmedlar adoptioner av hivpositiva barn. Jag är nämligen tveksam till att adoptanterna vet vad de egentligen ger sig in på. Jag undrar hur det ligger till med förberedelserna.
Just nu är det extremt långa köer och svårt att adoptera. Då verkar det som att hivpositiva blir mer poppis. Men om det skulle vara snabbt och lätt att adoptera ljusa friska barn, då tror jag att hivpositiva skulle stå tillbaka. Så krass är jag. Och jag tror att om man accepterar detta "SN" så måste man vara extremt förberedd på vad det innebär att leva med en familjehemlighet och vad det innebär att bli "skydd som pesten"!
Jag HOPPAS dock att jag har fel, för dessa barn behöver få familj MER än andra föräldralösa barn. Faktiskt.
Jag har också funderat på detta, men jag tror att de som verkligen bestämmer sig för att adoptera barn med känd HIV,noga tänker igenom det och förbereder sig.Men jag instämmer precis i ditt antagande, att friska ljusa små barn som det skulle gå snabbt att adoptera, skulle göra att barn med HIV blev ännu mer satta på undantag.Jag kommer dock till en annan slutssats:-Det är tur att det finns långa adoptionsköer just nu, då hinner fler HIV-positiva barn få föräldrar och vi kan hjälpas åt att arbeta bort det sociala stigmat.Fler inser att det inte är farligt med HIV!Fler vågar ta chansen att adoptera barn med HIV och förhoppningsvis kommer det nätverk jag försöker att skapa, hjälpa till att utbilda blivande föräldrar.
"vi kan hjälpas åt att arbeta bort det sociala stigmat", säger du... Jag håller inte med dig. Vi kan inget göra. Vi är för få. Det hjälper inte hur högt vi skriker. En fluga gör ingen sommar, liksom. Det blir bara som en droppe i havet, eller en piss i nilen eller... Ja, du fattar hur jag menar. Det finns ju en anledning till att din blogg är Anonym. Och av samma anledning kan vi inte arbeta bort det sociala stigmat.
Men ditt nätverk är ett BRA INITIATIV. Men eftersom de flesta av oss är anonyma även inför varandra (jag känner personligen bara till oss + 3 andra som adopterat barn med hiv) så blir det svårt att nätverka... kanske... men jag hoppas det går!
Jag tror definitivt att det lönar sej att höja rösten och att informera om hiv-positivas livssitaution och vad gäller barn hur de och deras familjer har det!
Snart kommer ett program om hiv-positiva barn och ungdomar på P4 som barnministeriet gjort, sedan har det varit inslag på TV.Många droppar små urholkar till slut stenen.Jag har definitivt bestämt mig för att aktivt föra mina barns talan.Vad gäller anonymiteten har jag en ganska stor öppenhet mot många vem jag är men på Internet är jag mer varsam!
