En dag på Huddinge sjukhus
7.30 Vaknade vi och duschade och gick sedan åt frukost på hotell Prince Philip i Skärholmen som är patienthotell.Frukosten är mycket uppskattad av barnen som kallar det för "Plätthotellet" eftersom man kan välja plättar.
Kl.10.40 har vi checkat ut från hotellet och tar en buss som går utanför hotellet till Huddinge sjukhus
11.10 har vi anmält oss på avd B76 och vi sitter ner i väntrummet och väntar.
11.50 maken påminner om vår existens och en sjuksköterska kommer strax därefter och kallar in barnen för vikt och längd mätningar.Sedan tar de även blodtryck, urinprov och blodprover.Idag krånglar det för bägge två med blodproverna,kanske sjuksköterskan är ovan och hon får sticka i bägge armarna och på Sara tas det blod från fingret till slut.
12.25 går vi ner till en cafeteria i entren och äter en varm toast och hinner lagom upp igen till klockan 13.00.
13.20 kommer läkaren och kuratorn,de är försenade 20 minuter.De startar med samtal med Marcus och oss föräldrar.Vi berättade att Marcus hade fått ett namn på sin blodsmitta och sedan frågade läkaren vad Marcus visste om sin blodsmitta.Mer än vad vi trott hade gått in i honom och han berättade att han sldrig fick byta blod med andra och bli blodsbröder med några andra människor.Att han skulle ha plåster på sår och att han alltid måste ta sin medicin annars blir han sjuk.Att det var viktigt att inte någon fick kontakt med hans blod.Kuratorn berättade också om HIV-skolan och att nästa vår skulle de komma dit för att vara på läger och lära sig mer om sin blodsmitta.
Marcus är blyg och ovillig att prata och då tar det tid med undersökning och samtal.(Måhända är det ett norrländskt drag som slagit igenom??)
14.25 Sara kallas in för samtal och läkarundersökning,nu samtalar de om hennes hälsa och frågar vad hon vet om sin sjukdom.De informerar om hur man tar hand om mensblod.Hon får frågor om skola,fritid och kamrater och hon pratar gärna på.Hon är inte blyg vilket gör att det går fortare.Läkare Lars undersöker sedan Sara rent kroppsligt och sedan är det klart,då följer kuratorn Sara ut ur rummet och hämtar in maken.
Vi får kort information om att värdena ser stabila ut, Sara har fortfarande lite virus i blodet och tillräckligt många T-celler för att klara sig utan medicin och Marcus har normalt immunförsvar och inga mätbara halter av virus i blodet.Att barnen växer och frodas,kort sagt att de mår bra och att vi ses igen om ett halvår.
15.20 kliver vi ut från Huddinge sjukhus
Hej
Vad tråkgt att mötet inte blev det bästa. Det är inte speciellt bra att personalen på en enhet har så dålig respekt för andra personerstid att de kommer försent utan ha meddelat varför. Hur tycker ni det är att kuratorn alltid är med på läkarsamatlet? Skulle det kanske vara någon annan yrkeskategori? Hur vill ni att bemötandet ska se ut och vem vilka vill ni träffa när ni kommer till sjukhuset? En som funderar och jobbar inom vården
Jag tycker att vi blir bra och positivt bemötta och det är skönt att det finns en kurator med,hon är en bra samtalsledare.När vi ska fylla i ansökan om vårdbidrag är det enkelt,vi vet vem som kan hjälpa oss och hon vet barnens svårigheter och vilka glädjeämnen det finns.Jag ber om ursäkt att jag formulerat mig i texten så att du kunnat missförstå detta!
Att personal på sjukhus är försenade hör väl snarare till regel än undantag:-)De har ju inte bara de planerade besöken att ta hand om, utan finns ju även tillgängliga för olika akutfall.Vi har det bra i väntrummet,det finns sysselsättning både för barn och vuxen och det finns fika att tillgå och man kan värma mat.
Att komma till avdelning B76 känns bra och de har en fin personalstab,med få byten av människor.Vi tycker att vi blir otroligt bra bemötta både som familj och som patienter!Vi vet ju inget annat och är nöjda!
Vi har tur för just nu flyter det på bra med allt runt vår familj,från kontakter på Försäkringskassan till tandvård.Jag vill verkligen ge en eloge till samhället till det omhändertagande vi får som familj.
