Snö och åter snö
Jag är glad att vi kan njuta av friluftsliv och sol och ungarna är helnöjda med att grilla och åka skidor.Vi gjorde tävlingsbanor på utflykten och sedan körde vi stenhårt, en sorts 10-kamp och stolt segrare var Sara.Hennes kondition är verkligen god och jag blir glad när jag märker det för det är ju livsnödvändigt,eftersom hon inte medicinerar, att skapa förutsättningar så att hon håller sig frisk.
Annars var jag in och kollade hos en adoptionsorganisation och hoppades få se att de två töser som söker föräldrar, hade fått det, men så var inte fallet.Jag sörjer för deras skull,tiden går och de skulle behöva en ny familj.
Läste Författningshandboken idag i författningen om fd tropikundersökning så framgår att INGA HIV smittade adoptivbarn kommit till Sverige ... Den är från ca 1989 så kanske dags att uppdatera? Kan ju vara bra att sjukvårdspersonal har sanningen för att bemöta positivt.
Ja, jag är ju en sån som VET att det inte är sant. Mitt adoptivbarns hivsmitta upptäcktes just på den sk "tropikundersökningen"!
Hej
Jag är den som skrev inlägget ovan ... undrade över bloggägarens syn på det.
En annan mamma, privat fråga men var inte ditt barn testat? Var det för ung vid hemkomst för säkert test innan? Hur kändes det att få provsvaren?
Jooo... barnet var testat i ursprungslandet... vi har papper "svart på vitt" att barnet inte har hiv!!!
Men men... Barnet var inte för ungt vid hemkomsten, och det fanns inte heller några andra orsaker som kunde vara "förmildrande omständigheter".
De borde verkligen uppdatera Författningshandboken, för en annan mamma, är inte den första familjen som kommit hem med barn som burit på hiv-smitta som varit okänd för de nyblivna föräldrarna i samband med adoption.
Vi hör ju till en annan kategori,eftersom vi visste att våra barn var smittade, och alltså valde det med öppna ögon.
Mmmm precis författningshandboken bör verkligen uppdateras. Men ja det lär nog inte hända om inte någon påpekar det.
Glömde svara på frågan: "Hur kändes det att få provsvaren?" Det var helt för j-ligt. Såg bara DÖD framför mig. Fick inget stöd. Blev deprimerad. Det är ett fruktansvärt att få veta att ens barn har en obotlig sjukdom. Dessutom var vårt barn MYCKET SJUKT just då, med lunginflammation, TB etc etc, som egentligen kan vara aidsdiagnoser. Det var fruktansvärda månader efter beskedet. Sen kom vi lite mer på fötter...
Förstår att det kan vara en tuff tid först oavsätt jobbig diagnos.
Bloggägare nvet du något om varför detta inte uppdateras?
Nej,jag har inte en aning:-) är bara en vanlig mamma!
Jo visst är du bara en vanlig mamma.
Men jag har fattat det som att du är aktiv och engagerad i ämnet HIV.
