HIV och adoption

Snopna var vi alla tre därhemma men vi påbörjade arbetet med att sammanställa en akt till Vietnam och långsamt återgick allt till det vanliga.Jag var fortfarande utlånad och skulle vara det rent formellt i två månader till.Jag vantrivdes på arbetsplatsen,allt det negativa satt i väggarna och det var svårt att uppbåda livsglädje och energi på arbetet.Rebecka var vår livlina som spred glädje och solsken över den grå vardagen.Hon gjorde så att solen sken trots hällregn och dimma.

Barnen hade fått reda på att de skulle få nya föräldrar och de hade träffat det barnlösa paret ett par gånger men personkemin stämde inte.Barnen hade vid upprepade tillfällen ställt sin fråga om vi inte kunde få bli deras föräldrar och att de kunde få bo med Rebecka? Barnen hade även en god man som efter barnens önskan alltmer funderade på om Socialtjänsten fattat rätt beslut.